Vi har ju suttit här, allihopa, undrat över ifall det verkligen är värt det. Jag kan bara säga att jag aldrig gör om detta igen, det är inte den röda svullnaden som stör mig, utan tanken att jag kunde klarat av det. Är inte det de mest tragiska du hört?! Det tycker jag iallafall, Nej fy, det var absolut den sista gången jag la mina ögon på något så vackert. Jag har varit så trött på de senaste dagarna, men suttit vaken långt in på nätterna, tänkt på hur det kommer sig.. - Att du är så rädd, du som jag ser som den finaste, förstår inte varför du tror att saker blir glömda om du slutar prata om det, MED det dessutom, du gömmer dig för dina egna hemligheter, du sätter praktiskttaget ett skynke över ansiktet, för att de riktigt kloka människorna ska få se vem du verkligen är, Du släppte in mig, men med ord sa du att du älskade mig, fel ord måste jag säga, hade du sagt något i stilen med "Jag vill dela natten med dig!" eller någonting sådant, då hade jag stannat, det är ju sant som dom säger, falsk kärlek kommer för tidigt, och det skrämmer, att du verkligen trodde att jag ville göra det här igen, det är ju absurt, dessa egentankar, jag vet inte riktigt, men du är nog den vidrigaste person jag har haft att göra med.. Men jag skulle ljuga för alla om jag sa att jag inte saknar dig, och skulle göra nästan allt för att få hålla din hand igen, tyvärr. Samtidigt tror jag att jag skulle göra vad som helst för att få hålla någons hand överhuvudtaget, så bli inte för kaxig, du är bara en hand utav alla drömmar jag önskar blev verkliga.Det är så hopplöst, detta beroende, sitter i timmar tänker och ryter till, jag vill verkligen inte, men tillslut så är man där igen, vad är det som gör det så himla svårt, det är ju faktiskt inget man behöver för att gå vidare, inget man behöver för att överleva, jag kan inte säga att jag ångrar att jag började, det förändrade ju faktiskt mitt liv så sjukt, tacksam, visst! Men ge mig tillbaka min frihet, sen är vi kvitt, pusshej, Hittar ni mig inte här så finns jag alltid på - 0734167807.btw; love that girl <3

Vi har båda pratat om det, dag ut och dag in drömde vi..Du hittade till slut vad du länge sökt, men som varit där så länge.Kanske ska jag ge upp, och sluta leta? Kanske kommer det utav sig själv.Jag vet inte, men du vet väl att vi inte är lika nära som vi engång var?Du vet att det var enda gången vi var så nära?Du vet väl att vi känt varann i ett år nu?Jag vet själv att du förändrade mig så, och jag önskar jag kunde göra något för att få tillbaka dig, men gud, vi har förändrats, vi har glidit ifrån varann mer än jag någonsin trodde att vi skulle, du är inte den samma tjej du var, och jag är inte längre någon, visst tänker jag på dig, vill fortfarande ge dig mina tankar, och hoppas på svar, men du förstår inte längre, för du har lyckan, du ser inte längre, det jag ser, jag är rädd Ronja, för allt..

det är skrivet utan ord.

jag saknar allt som inte finns där.

I've been on my own for to long.

Jag är så rädd att förlora dig..

it takes something more this time, than sweet, sweet lies,

Vad döljer du där bakom dina blåa ögon, kära raring, jag saknar dig, du berättade aldrig vad som stod fel till, jag fick aldrig veta vad du hatade med min röst, eller vilka melodier du bara ville skrika till, saknar att oroa mig över dig idag..