Vi har båda pratat om det, dag ut och dag in drömde vi..Du hittade till slut vad du länge sökt, men som varit där så länge.Kanske ska jag ge upp, och sluta leta? Kanske kommer det utav sig själv.Jag vet inte, men du vet väl att vi inte är lika nära som vi engång var?Du vet att det var enda gången vi var så nära?Du vet väl att vi känt varann i ett år nu?Jag vet själv att du förändrade mig så, och jag önskar jag kunde göra något för att få tillbaka dig, men gud, vi har förändrats, vi har glidit ifrån varann mer än jag någonsin trodde att vi skulle, du är inte den samma tjej du var, och jag är inte längre någon, visst tänker jag på dig, vill fortfarande ge dig mina tankar, och hoppas på svar, men du förstår inte längre, för du har lyckan, du ser inte längre, det jag ser, jag är rädd Ronja, för allt..