Vet inte hur jag på något annat sätt skall säga det på

Än att jag inte heller klarar mig

Jag vet inte varför det blir så här

Jag vet inte just varför allting svartnar till

Då jag tänker

Att det är svårt

Att vara jag

Att alltid försvinna i mängden

Jag känner mig ensam

I alla väder

Jag tror faktiskt att du är den enda

Som förstått vad jag menat

Med någonting

Och det är skönt

För jag vill inte gråta utan mening och förståelse

Och inte heller för någon

Som inte är som du.

Älskling.. 

Förstår du vad jag menar såhär långt?
Hur jag hade tänkt ut min framtid?

Förstår du nu?

Som vanligt så respekterades ingenting

Får gå och visa er hur det känns

Nu bryr jag mig inte

Kastar kroppen i någon slags

Fejk himmel

Där inte bara änglarna syns 

När jag skriker efter dom

Det är mörkt när jag blundar

Men jag är inte rädd 

Du har sagt att det inte hjälper

Att orden aldrig kommer att räcka till

Det är tyst

Men jag sprängde öronen

Kanske inte tillräckligt tyst?

Hur mycket tårarna än rinner..

Nu åker jag

Jag vet inte vart jag ska

Eller när jag kommer igen

Jag har fått nog

Jag är så trött

Du gör mig på ledsen

Gång på gång..

Jag vill inte mer

Aldrig mer

Därför tar jag tåget klockan åtta..

Ja, jag är rädd..

Just nu för det mesta

Jag vill att vi flyr idag

Men du är inte här

Jag är ensam

Ingen är här

Inte ens du

Du som sa att du alltid skulle...

Nu har jag iallafall en liten del utav dig

Nära mig

Jag har ingenting att frukta mer

För du är alltid hos mig

Och jag kommer alltid att sakna dig.

Vi har nog ingenting mer

Du & jag...

Varför har vi inga egna namn längre

Du tilltalar mig vid tomhet

Och jag missar dina överraskningar..