Tänkte på en sak idag, när jag fick veta ett roligt resultat, - jag kanske faktiskt är bättre än jag tror, jag kanske lyckas om jag faktiskt tar tag i saken, men nej tyvärr så gör jag inte det. VG+, tack så mycket.

Vill bara säga att endel av känslorna är inte mina.

Mitt liv är som ett pussel, det saknas för mycket bitar för att jag ska kunna fullfölja det. Det finns så mycket färger som inte matchar med varandra, kanske har jag kännt fel känslor för många gånger, kanske har allting suddats ut. Ränderna passar inte in med cirklarna, jag tror att jag tar fel vägar, gång på gång, ritar mina egna kartor och går vilse. Jag slösar på mina chanser, dom jag trodde jag hade fler utav, jag gör allt för många misstag, jag ljuger för mig själv, dumt Mira, dumt, och jag tittar åt fel håll i rätt tillfälle, jag ser det där jag önskar jag aldrig behövt se. Något får mig att gråta, och min värld faller isär, du gav mig allt det här, men jag är inte tacksam. Så skäms över dig själv, din billiga jävel.

Det är över nu, älskling.

För att allt är dumt och fel, och du sa att du alltid skulle vara den där som tog mig bort ifrån allt.

Jag känner mig inte alls så som ni kan beskriva mig. Jag känner aldrig att jag alltid finns där, det känns som att jag sviker, gång på gång. Känns som att jag aldrig räcker till för er. Den jobbigaste känslan är nog att jag vet att ni inte bryr er om vad jag har att säga längre, ni har tagit det som en vana att jag bara vill veta bäst. Ni tror inte att jag är fullt seriös med det jag gör. Ni tror inte på mig längre. Det känns som att jag börjar tappa tron på er, och det gör ont att säga det. Jag har funderat på att lämna er. Men hur kan jag känna mig sämre, än jag redan gör? Ingenting ni säger kan rädda mig. För ni har sagt för mycket, jag har blivit immun mot era ord. Jag kommer sakna er.. Tror jag.

Ja jag vet inte, jag känner mig förtryckt. Hur kommer det sig att precis alla pojkar, ALLA. Känner likadant. Börjar bli lite fundersam över vad det är med mig som får dom att inte tveka. Jäklar, om dom bara kunde hålla sig borta!

Hur kan jag ana någonting......

Jag är rädd.