Kärlek är för sällskaps sjuka idioter, om man inte kan älska sig själv så ska man inte säga åt någon annan att älska en. Som alla äldre säger; "Riktig kärlek känner man inte förrens man är vuxen!" Håll dig borta ifrån mig, jag kämpar för livet, inte kärleken. Fuck it ;D

Det finns inget finare än att kunna säga att man mår bra. Jag är så lycklig över att kunna säga att inget bekymrar mig just nu, att alla hinder känns så långt borta. Det är så fruktansvärt SKÖNT att bara kunna gå ut utan att känna sig ensam, att kunna stänga av telefonen och skita ifall någon vill få tag i mig. Att bara sätta sig i sängen med en cola, och skiiiiiiita i ALLT, att Orka leva för sig själv, det är fan styrka.

Jag repeterar varje andetag, varje rörelse, nuddning, om så bara dina blickar. Jag har inte saknat någon såhär mkt, någonsin, det känns fruktansvärt, och du gör mig arg, för jag tror att det finns något i det jag tänker, du.. jag tror du vet.

Du får mig att skratta, HELA tiden.Dina vänner är sådär perfekta man vill att dom ska vara.Du rör mig precis då när jag känner mig som ensammast.Du tittar på mig när jag känner att ingen bryr sig.Du ler så sött när jag trodde att allt socker var slut.Du ber mig om saker, du litar på mig.Men det vara bara en dag, resten av vårt liv, hur blir det då?Du är söt, men jag vill inte ha dig.

Glöm allt jag skriver, allt jag säger, snälla jag vill inte vara sådan. Jag är den ni ser, inte den ni hör. Jag har en utsida, glöm insidan, den är för djup för dig att se, så glöm, glöm allt du sett inatt, allt du såg idag, det finns inget kvar.