Föreställ dig oss

En kärleks-hurricane som inte vet sin väg

Se det som någonting förvirrat

Du har då aldrig varit säker på någonting

När du ständigt kommer tillbaka, dock för en kort stund

Är du ute efter att få stöka till mitt inre & lämna en stor tradegi

Om så, låt det var gång bli någonting stort

Fler stunder att glömma och ännu fler att sakna..

Vi gick i december och höll varann i hand

Innan de så stora orden

Då vi fortfarande gick och drömde om en annan dag

Vi försvann 

Då den kom fallande ner

Vi hann bort innan våra drömmar kommit ikapp!

Helt i tid för att säga farväl till varann

Förstår du nu varför november var perfekt? 

Trots att jag uttrycker mig som den jag är

Så känner jag mig inte som någon

I mina ögon så finns jag inte

Under mina fötter är eran värld

Min är långt härifrån

Och jag tröstar mig själv med tanken varje dag.. 

Ett sätt som får en att känna sig så förälskad i livet

Så lycklig..

Jag klarar inte av att ha den här scenen i mitt huvud

Inte det här minnet utav att jag faktiskt älskat dig

Jag vill inte ha dig mera någonstans

- 

Det var "the perfect moment"..

Hans tårar rann helt avvinkande där i mörkret

Han vågade nog inte titta på mig

Min röst bad honom tyst att krypa ner hos mig

Jag höll honom hårt om bröstet då han berättade hans största svaghet

Det smög sig bara kloka, fina & tröstande ord ur min mun den kvällen

Pussandes hans nacke och viskande i hans öra

En liten röst kröp ur mig, jag sa tack

Jag viskade att jag älskade honom

Han blev lite tjurig över att jag pratade så mycket tror jag

Men till något slut så sa han detsamma

Han sa "Mira, jag älskar dig!"

Jag har lurat mig själv
För många gånger nu

Jag trodde kärlek som din
Var lätt att fånga nu

..Men Håkans ord
Kan inte ta mig någonstans
Här står jag och älskar för första gången
Och aldrig har jag känt ensammare

Här står jag

Älskar för första gången

Och aldrig har jag känt mig ensammare

"Det är han, han som får mig att känna saker jag aldrig känt förut..

Han som gör mig så rädd!"

Men vad hemskt
Började sakna dig så fruktansvärt nu

Och jag har hört att du har blivit sötare
Att dina ben bär mera
Och din tyngd inte är din enda

Jag har hört att hon liknar mig
Att du inte tänkte på annat när du höll hennes hand

Jag minns sommaren då vi konstigt nog låg i gropen
Längst upp på den heltäckande gräs kullen
Alldeles nersmutsade av sanden

Din vita t-shirt var inte så vit längre
Och mitt vit-ljusa hår var grusigt och helt fel

Jag minns ditt leénde i varenda kyss
Dina ögon ifrån din bröstkorg
Jag vill bara hålla dig nu

Varför låg vi så nära under träden
Lät dig komma lite närmare till och med
Känna litegrann på hur jag kunde vara
Hur kunde du få mig att falla där i det grönaste gräs

Jag kan fortfarande känna ditt mjuka hår
Bara i mina tankar kan jag känna hur fin du är

När du håller mig
I handen..


Önskar att du bara kunde komma tillbaka
För varför ska jag undra över varför vi inte bara kunde ligga kvar
När det alltid kan vara vi